Grundläggande behov
Personer som kan ansöka om personlig assistans inkluderar de som har en varaktig och betydande funktionsnedsättning som begränsar deras förmåga att själva kunna sköta sina grundläggande behov. Det kan inkludera personer med fysiska, kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar. För att ansöka om personlig assistans behöver man vanligtvis få en medicinsk eller social bedömning som visar att man har behov av assistans för att leva ett självständigt liv.
För att ett behov ska räknas som grundläggande krävs det i vissa fall att hjälpen är av integritetsnära karaktär. Det innebär i många fall att hjälpen är fysiskt nära, men kan också vara av personlig karaktär, som att sätta på sig kläderna närmast kroppen och toalettbesök.
Vilka är de grundläggande behoven?
De grundläggande behoven anges i LSS och är andning, måltider, personlig hygien, av- och påklädning, kommunikation med andra, förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning och löpande stöd vid medicinskt tillstånd.
Här förklarar vi de olika grundläggande behoven, vad de innebär och vad som krävs för att få hjälp med dem.
Andning
För att hjälp med andning ska räknas som ett grundläggande behov ska det finnas en dokumenterad nedsättning av andningsfunktionerna. Det krävs även att det ska finnas en risk för den enskildes hälsa eller liv om inte hjälpinsatsen ges.
Det kan innebära att assistenten måste vara tillgänglig för att övervaka eller ge stöd vid andningsrelaterade problem eller behov, som användning av syrgasutrustning eller ventilatorer.
Måltider
Det som menas med hjälp med måltider som ett grundläggande behov är hjälp med intag av måltider. Sondmatning likställs här med en måltid, då det inte spelar någon roll på vilket sätt näringen tillförs kroppen. Hjälp med måltider omfattar hela den tiden som det tar att inta en måltid. Övriga moment räknas inte till det grundläggande behovet, som att tillaga maten, få den serverad osv.
Att behöva hjälp med måltider begränsas inte enbart till fysiskt förhinder att föra mat till munnen utan även kognitivt förhinder som gör att personen inte förstår att den måste äta. I hjälp med måltider ingår även att tugga och svälja och hjälpa till om personen sätter i halsen.
Personlig hygien
Det grundläggande behovet för hjälp med personlig hygien syftar till att hålla kroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen. I detta ingår att tvätta hår, kropp och tänder, samt att torka sig efter tvättning.
Av- och påklädning
I det grundläggande behovet av- och påklädning ingår den konkreta situationen att ta av och på sig kläder, oavsett vilken tid på dygnet det sker. Det kan även inkludera vissa proteser och ortopediska skydd. För att hjälp med av- och påklädning ska räknas som ett grundläggande behov behöver hjälpen vara av tillräckligt privat karaktär. Att klä av och på kläderna närmast kroppen anses generellt som privat och därmed känsligt för den personliga integriteten. Att klä av och på ytterkläder och skor räknas i regel därför inte in i det grundläggande behovet.
Kommunikation med andra
För att kommunikation med andra ska räknas som ett grundläggande behov krävs det att en annan person, den personliga assistenten, är närvarande för att kommunikation med andra ska vara möjlig. För att uppnå detta krav ska tre förutsättningar uppfyllas. Den personliga assistenten ska behöva kunskap om kommunikationsformen, kunskap om funktionsnedsättningen och särskild kunskap om personen med funktionsnedsättningen.
Detta innebär att hjälpen inte ska vara enbart tolkhjälp, utan att assistenten även måste kunna tolka olika uttryck och reaktioner på stimuli bland annat.
Förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning
För att få hjälp att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning krävs att personen i fråga har en psykisk funktionsnedsättning. Hjälpen innebär stöd för att övervaka och förebygga skador som kan uppstå till följd av beteendemässiga eller emotionella utmaningar, inklusive att ingripa på ett stödjande sätt för att förhindra skada mot sig själv, andra eller egendom.
Löpande stöd vid medicinskt tillstånd
Att få hjälp med löpande stöd vid medicinskt tillstånd kräver att det medicinska tillståndet beror på stora och varaktiga funktionsnedsättningar samt antingen medföra en risk för den enskildes liv eller överhängande och allvarlig risk för personens fysiska hälsa. Det krävs även att hjälpen behövs under större delen av dygnet, det vill säga mer än 12 timmar.